Senaste inläggen
Topshop.
Jag älskar Venedig och deras masker. Jag har varit helt besatt av dem från och med att jag var där år 2008. Nu har jag ett grymt halsband som jag beundrar. Den är ungefär 6-7 cm bred, vilket är helt perfekt för det vore dumt att köpa något som knappt syns. Kommer inte riktigt ihåg vad jag betalade för den med men det var något runt 300 kr. Sjukt nice, jag är så jäkla nöjd!
Nu på senaste har jag fått många mail angående min teknik när det kommer till naglar. Många av er vill att jag ska göra ett litet filmklipp där jag steg för steg visar hur jag gör grunden (dvs. vanlig fransk eller glitter tipp). Jag har funderat på detta några gånger nu men kommer gång på gång fram att det kanske inte riktigt är min grej just nu. Om jag ska göra ett sådant klipp vill jag ha en riktigt bra vinkel med högt kvalité och just nu känns det omöjligt när jag inte äger ett stativ till min systemkamera. Jag vill inte lägga ut ett klippt där ni knappt ser något.
På tal om något annat så har jag köpt 2 nya läppstift från YSL. Har kört på Dior i 5 år nu och kände för att testa något nytt. Men jag är inte helt överraskad, föredrar nog Dior fortfarande. Det ljusa läppstiftet känns lite som en hinna över läpparna och som bäst är den när man applicerar väldigt lite. Det andra läppglans-liknande läppstiftet ger en halvblodig röd färg, men det är omöjligt att få det snyggt i konturerna om man inte använder en läppenna först. Det som är bra är att de verkligen sitter, men jag föredrar Dior alla dagar fortfarande.
Vilka underbara naglar det är som sitter på Eve nu, jag är avundsjuk! Vi tog en svart-grå bas och la in några svarta medelstora paljetter (för att det skulle se lite glammigare ut), lite vitguld regn över det och avslutade med några handmålade stängda blommor. Det blev super med alla lyxiga ingredienser, hehe. Det som är så häftigt är att paljetterna får det hela att se ut som ett diskret leopardmönster.
Känner mig jättekonstig, och har gjort det se senaste 3 dagarna. Har varit sjukanmäld från jobbet i 2 dagar och jag får panik över det, jag vägrar vara fattig nästa månad.. Jag känner mig allmänt ledsen och jag finner ingen orsak till det. I torsdags, mitt i allt, sprang jag ifrån min plats på jobbet och började panik-grina. Vad var jag ledsen över? Ingen aning! Varför känner jag så fortfarande? Jag vet inte! Allting går precis som jag vill, jag har allt jag behöver, jag har det BRA! Väldigt bra! Jag säger ju det, det är våren.. Varje år har jag kännt mig ur fokus i just april, maj, juni! Kanske är jag för trött på att vara medveten om att 99% av alla människor som man har omkring sig är otroligt falska? Någon som vet hur det är att stå still, kolla runt på alla och vilja kräkas? Jag ser ett konstigt hunger i många människor och ju mer jag förstår hur alla funkar, desto mer stör det mig. Jag förstår varför människor vill skada andra människor, varför andra ständigt söker svaga punkter hos andra för att sedan kunna trycka på dem? Näe, jag mår fan illa.
Eve från Kiruna har varit på besök här och det var så himla härligt att träffa henne. Jag fixade hennes naglar (skitsnygga, ni ska få se bilder sen) och vi snackade om allt som har hänt och inte hänt. Eve är en glad pingla, man blir glad av att ha henne omkring sig, så Kiruna är lyckligt lottade kan man lugnt säga.
Har ett par nya skor och byxor också. Gjorde en beställning till en snäll kompis som levererade den glädjen åt mig. Allting passade perfekt och det är jäkla skönt!
Byxor: Zara Skor: Topshop
YES! Skaffade gymkort på SATS idag, äntligen har det blivit av! Nu jävlar ska jag köra hårt som satan, minst 3 gånger i veckan har jag tänkt att börja med men får se hur länge det håller. Har fan 1 års bindningstid på det och det vore idiotiskt om jag nu skulle lata hemma istället för att träna. Jag blir anfådd så fort som jag tänker på träning.. Fyfaaaaaan... Har inte tränat något alls på 3 år och jag känner att det kommer att bli tungt.. Utmaningen lär nog inte vara att ta sig dit regelbundet, däremot att inte bli övertränad. Jag har så lätt att bli biffig eftersom jag har tränat hårt sen jag var 6 år gammal.
Jag vet fan inte ens vad jag vill.. Men typ:
Bilder på mig från 2008, så biffig ska jag verkligen inte bli igen, men vig ska jag bli:
Man lär sig verkligen mycket här i livet.
Nu var det länge sedan som jag delade med mig av mina tankar till er, men nu är det perfekt timing för det. Faktumet är att vi lever nu och vi kommer att dö. Under den tiden som vi lever kommer våra liv att besökas av dem som vi kallar "vänner" (de kommer och går och ingenting består). Förr eller senare kommer folk att pissa rakt i ens ansikte. Det viktiga att tänka på är att vara godhjärtad själv oavsett vilken situation man än befinner sig i. Om en person sänker ribban till en nivå som man själv inte trodde var möjlig, är det alltid bäst att agera vettigt, moget och på ett sätt som får en att känna: "i slutändan var jag den goda och hjälpsamma". När jag ser på mig själv i spegeln vill jag se en vacker utsida som präglas av en vacker insida. Det skalet som vi föddes med som heter utseende kommer man inte långt på om insidan är full av skit. När jag tittar på mig själv vill jag se en person som växer, som handlar rättvist, och generöst och som vill alla väl. Det sista jag vill bestå av är hat, girighet och orättvisa. Jag önskar de människor som har försökt att göra mig och min familj illa bara väl, jag hoppas att deras liv blir det bästa livet någonsin som de kan få, att allting går deras väg! Jag skulle aldrig vara ond och behandla andra människor dåligt för att jag möjligtvis skulle ha några problem med mitt egna psyke, för att alla förtjänar det bästa.
När man inser att man har talat till en tom vägg som bara fyller en fuktion som är att suga ur dig allt som går, är det bäst att vända väggen ryggen och gå, lära sig av det, kapa alla band och fortsätta med sitt liv. Jag är en person som tycker om att agera rättvist och jag har mina regler. När jag inser att en situation inte leder nånvart oavsett hur man än vrider och vänder på det så väljer jag att agera som en bättre människa. Jag skulle aldrig vilja sätta mig i en situation där jag har handlar orättvisst, egoistiskt, girigt och stå för evigt i skuld till någon. Jag skulle må så dåligt i mig själv om jag var sådan. Jag skulle se mig som ett monster. Undrar hur det känns att vara en sådan? Det värsta av allt är att det finns människor som är så, och de står dig oftast närmare än vad du tror. Jag håller alltid huvudet högt, jag har en stark mentalitet och jag skulle aldrig orka andras dumheter påverka mig negativt. Jag sitter och skrattar lite för mig själv över hur andra analyserar, folk med vanföresällningar.
Mitt tips till er är att ALDRIG lita på någon oavsett vem det än är. Låna aldrig ut något som du kommer att vilja ha tillbaka. Om du vill att något ska förbli hemligt: dela inte med dig av hemligheten, ingen kommer att bära den hemligheten bättre än du själv. Lär er att klippa med människor som bara tar och aldrig ger. Strunta fullständigt i att lägga ner era dyrbara minuter på dem som ni egentligen inte vill ha något med att göra. Och tänk på att när någon går från era liv, kommer alltid en annan in. Välkomna de nya människorna, behandla dem väl så länge som de finns med er, men glöm inte bort att klippa bandet i tid. För att i slutändan kommer alla att pissa på er.
Då är det dags att dra iväg till jobbet, nice! Har på mig mitt fina linne från Moldavien som jag fick av chefen i Luleå. Älskar färgerna!
Nu har jag varit nikotinfri i 25 dagar och idag har det inte varit min dag!
Det spelade ingen roll vad människor omkring mig sa eller gjorde, jag störde mig på allt och kände hur det brann inom mig. Började må dåligt efter lunchen och gick hem från jobbet. Låg i sängen med inget smink förutom rött läppstift och stirrade i mitt fina tak, läste en tidning ibland, rullade runt, kastade godispapper på golvet och gjorde absolut ingenting vettigt.. Tog tag i det hela till slut, städade och tänkte vara duktig och laga 100 matlådor.. men insåg att jag inte hade alla ingredienser.. Så nu ligger jag här efter en massa snack med tjejerna, och undrar.. ska jag se Revenge (favorit serie) eller sova?
Ska jag börja röka igen? - är frågan som jag har funderat på hela dagen. Om jag bara röker under sommaren och slutar till hösten? Fast då blir det samma onda cirekel igen --> röka på sommaren, ersätta cigg med snus till vintern och så om och om igen. En smart vän sa till mig för en vecka sedan "Som 40 åring, kommer du inte att sitta där och ångra att du slutade röka, däremot att du en gång började!" Och därför, tänker jag fan inte börja med nikotin igen! Så fan heller! Då var det problemet ur världen, skönt!
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se