LADY J

Alla inlägg under juni 2017

Av Lady J - Söndag 11 juni 19:17


Wazup?
Jag har softat hela helgen (inte så mkt soft i fredags men nästan), mkt jobb som väntar kommande vecka så jag behövde lite isolering. Jag brukade vara bra på att varva ner men senaste året har det inte blivit så. Har bestämt mig för att inte ha semester denna sommar heller och det känns bra, jag har inget behov av det, är ju ändå alltid ledig på helgerna så. Sen blir det Afrika i december, det ska bli kul. En annan sak som jag funderar på är: varför lägger vi så mkt pengar på att utforska universum när det finns så mkt skit och svält och fattigdom att ta hand om på vår planer? Absolut att forskning är viktigt, men personligen tycker jag inte att kunskap om universum borde prioriteras när vi inte kan ta hand om våra egna. Hur fan kan man bry sig om liv på andra planerar mer än de liv som redan finns på denna? Om vi hittar liv i universum, ska vi välkomna dem till oss? Vi kan inte ens ta hand om folk som flyr hit från krig och misär. Sånt gör mig så sjukt less. En annan sak också: att systemet/samhället hellre ser barn växa upp på barnhem och i olika jourfamiljer än att låna ensamstående adoptera. Att vara medelklass i Sverige är tillräckligt för att kunna ta hand om ett barn, vi ser dagligen ensamstående föräldrar klara det. Den tanken slår mig eftersom jag vill adoptera i framtiden, spelar ingen roll vilken ålder, så länge det barnet kan få ett bättre liv hos mig än på något sjukt barnhem. Många pratar om att adoptera en bäbis, hellre än en 8 åring tex. och det resonemanget om att "en 8 åring är ju redan uppfostrad, då är det inte din uppfostran" stör mig. Vad är det ni vill? Hjälpa till eller få igenom erat ego genom ett stackars barn? Jag hoppas att jag i framtiden kommer att kunna hjälpa ett eller flera barn. Det där med egna äterstår att se, sanningen är att det inte är så viktigt för mig. "Vänta tills du träffar honom Julia, din framtida man", ja, jag förstår, jag har varit förälskad och förstår tanken att skaffa en liten krabat med sin andra hälft till 100, men man kan inte gå runt och tro att livet kommer att bli så, han kanske inte kan bli pappa, vi kanske inte kommer att vara kompatibla på den fronten, vem vet! Och då hoppas jag att vi är likasinnade gällande adoption, man kan ha bägge också, egna och adopterade.

Märkligt hur man måste försvara sig så fort man inte följer samhällets riktlinjer, som till exempel giftemål. Jag respekterar att andra drömmer om det. Jag får ofta höra att det är "fint sätt att binda sig till varandra, visa att man tillhör varandra". Men är det inte konstigt att ett jäkla papper ska intyga det? Kan man inte älska och tillhöra varandra ändå? Vi har sen våra barnsben blivit visade i barnfilmer att det perfekta livet är när man tex gifter sig och får barn, det är inpräntat i våra huvuden sen vi var små och ingen frågesätter det. När man har uppnått det så ska man vara lycklig, så slutar alla lyckliga filmer och sagor. Varför kan man inte vara lycklig utan det? Varför måste man alltid försvara sig så fort man tänker annorlunda, men man behöver aldrig försvara sig när man gör som alla andra. Jag tror inte på att jaga lyckan, jag tror på att lyckan är här och nu. Visst kan du vara lycklig nör du uppnått äktenskap och barn, självklart! Vi blir lyckliga av olika saker. Men man måste fråga sig själv, vad gör Mig lycklig! Jag tror inte att man blir lycklig genom att följa andras drömmar och reparera relationer med barn och giftemål. Jag tror att äkta (för mig) lycka är att göra det jag känner trots att vägen dit är genom ett helvete och ett hjärta i tusen bitar. Jag kommer aldrig att skaffa mig ett annat jobb, kille, barn i hopp om att saker ska bli bättre. Jag kan endast fokusera på nuet, kontrollera mina tankar i nuet och må bra i mig själv, vilket jag gör. Att må bra i sig själv är lycka oavsett vilken situation man än befinner sig.


Jag menar inte heller att man ska finna sig i situationer och "gillar läget", klart man ska gå vidare om nuvarande situation inte passar en, klart att man ska gå efter ett bättre liv. Jag ser bara en skillnad mellan att länge det som inte gör en lycklig för att göra sig av med dåliga energier och gör det man VILL göra, istället för att måla upp en bild av "om jag får detta blir jag lycklig" för det som kan hända är att man faller baklänges och efterliknar en alkemist. Gör det du Vill => välmående => happiness. Men att plåstra sig själv med saker kommer mest troligt att leda till misär.


Meeeen sen är vi alla olika och alla gör som de vill. Det som funkar för mig kanske inte funkar för dig. Men jag hoppas att alla finner sin egna väg, framför allt det, egen väg att gå.


Och sist men inte minst, tänk att man träffat en awesome person och att personen ska åka in i finkan i några år. Då är det inte lika awesome längre. Fast det gör inget för ibland tror man att nått är awesome och sen får man inse att det inte alls är awesome. Jag har på senare år haft dåligt tålamod med folk som håller på och velar fram och tillbaka, då tar jag mitt pick och pack. Jag har väl flytt en del senaste åren, men det är bara för att jag vet hur jäkla ont det gör att vilja gå in i något helhjärtat (och inte våga) och sen Boom går allt inom en sönder när det plötsligt tar slut. Nope, vägrar göra detta igen.



ANNONS
Tidigare månad - Senare månad

follow

Instagram
Har du och jag träffats i verkliga livet??
 JA - vi har pratat
 JA - jag har sett dig
 NEJ

Who am I ?


Julia, 27år, Stockholm!



Vill du boka tid? Ring 08-640 25 65

Kontakt: JuliaLofgren@live.se

follow me face

       

Gilla min Facebook-sida! Där får ni se bilder på mina nya designs först!

          LadyJ nail-artist.

 

 

 

Följ bloggen

bloglovinbloglovin

Fråga mig

223 besvarade frågor

Översätt bloggen

Kategorier

Arkiv

jjj


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se