LADY J

Inlägg publicerade under kategorin Må-bra inlägg

Av Lady J - Söndag 11 juni 19:17


Wazup?
Jag har softat hela helgen (inte så mkt soft i fredags men nästan), mkt jobb som väntar kommande vecka så jag behövde lite isolering. Jag brukade vara bra på att varva ner men senaste året har det inte blivit så. Har bestämt mig för att inte ha semester denna sommar heller och det känns bra, jag har inget behov av det, är ju ändå alltid ledig på helgerna så. Sen blir det Afrika i december, det ska bli kul. En annan sak som jag funderar på är: varför lägger vi så mkt pengar på att utforska universum när det finns så mkt skit och svält och fattigdom att ta hand om på vår planer? Absolut att forskning är viktigt, men personligen tycker jag inte att kunskap om universum borde prioriteras när vi inte kan ta hand om våra egna. Hur fan kan man bry sig om liv på andra planerar mer än de liv som redan finns på denna? Om vi hittar liv i universum, ska vi välkomna dem till oss? Vi kan inte ens ta hand om folk som flyr hit från krig och misär. Sånt gör mig så sjukt less. En annan sak också: att systemet/samhället hellre ser barn växa upp på barnhem och i olika jourfamiljer än att låna ensamstående adoptera. Att vara medelklass i Sverige är tillräckligt för att kunna ta hand om ett barn, vi ser dagligen ensamstående föräldrar klara det. Den tanken slår mig eftersom jag vill adoptera i framtiden, spelar ingen roll vilken ålder, så länge det barnet kan få ett bättre liv hos mig än på något sjukt barnhem. Många pratar om att adoptera en bäbis, hellre än en 8 åring tex. och det resonemanget om att "en 8 åring är ju redan uppfostrad, då är det inte din uppfostran" stör mig. Vad är det ni vill? Hjälpa till eller få igenom erat ego genom ett stackars barn? Jag hoppas att jag i framtiden kommer att kunna hjälpa ett eller flera barn. Det där med egna äterstår att se, sanningen är att det inte är så viktigt för mig. "Vänta tills du träffar honom Julia, din framtida man", ja, jag förstår, jag har varit förälskad och förstår tanken att skaffa en liten krabat med sin andra hälft till 100, men man kan inte gå runt och tro att livet kommer att bli så, han kanske inte kan bli pappa, vi kanske inte kommer att vara kompatibla på den fronten, vem vet! Och då hoppas jag att vi är likasinnade gällande adoption, man kan ha bägge också, egna och adopterade.

Märkligt hur man måste försvara sig så fort man inte följer samhällets riktlinjer, som till exempel giftemål. Jag respekterar att andra drömmer om det. Jag får ofta höra att det är "fint sätt att binda sig till varandra, visa att man tillhör varandra". Men är det inte konstigt att ett jäkla papper ska intyga det? Kan man inte älska och tillhöra varandra ändå? Vi har sen våra barnsben blivit visade i barnfilmer att det perfekta livet är när man tex gifter sig och får barn, det är inpräntat i våra huvuden sen vi var små och ingen frågesätter det. När man har uppnått det så ska man vara lycklig, så slutar alla lyckliga filmer och sagor. Varför kan man inte vara lycklig utan det? Varför måste man alltid försvara sig så fort man tänker annorlunda, men man behöver aldrig försvara sig när man gör som alla andra. Jag tror inte på att jaga lyckan, jag tror på att lyckan är här och nu. Visst kan du vara lycklig nör du uppnått äktenskap och barn, självklart! Vi blir lyckliga av olika saker. Men man måste fråga sig själv, vad gör Mig lycklig! Jag tror inte att man blir lycklig genom att följa andras drömmar och reparera relationer med barn och giftemål. Jag tror att äkta (för mig) lycka är att göra det jag känner trots att vägen dit är genom ett helvete och ett hjärta i tusen bitar. Jag kommer aldrig att skaffa mig ett annat jobb, kille, barn i hopp om att saker ska bli bättre. Jag kan endast fokusera på nuet, kontrollera mina tankar i nuet och må bra i mig själv, vilket jag gör. Att må bra i sig själv är lycka oavsett vilken situation man än befinner sig.


Jag menar inte heller att man ska finna sig i situationer och "gillar läget", klart man ska gå vidare om nuvarande situation inte passar en, klart att man ska gå efter ett bättre liv. Jag ser bara en skillnad mellan att länge det som inte gör en lycklig för att göra sig av med dåliga energier och gör det man VILL göra, istället för att måla upp en bild av "om jag får detta blir jag lycklig" för det som kan hända är att man faller baklänges och efterliknar en alkemist. Gör det du Vill => välmående => happiness. Men att plåstra sig själv med saker kommer mest troligt att leda till misär.


Meeeen sen är vi alla olika och alla gör som de vill. Det som funkar för mig kanske inte funkar för dig. Men jag hoppas att alla finner sin egna väg, framför allt det, egen väg att gå.


Och sist men inte minst, tänk att man träffat en awesome person och att personen ska åka in i finkan i några år. Då är det inte lika awesome längre. Fast det gör inget för ibland tror man att nått är awesome och sen får man inse att det inte alls är awesome. Jag har på senare år haft dåligt tålamod med folk som håller på och velar fram och tillbaka, då tar jag mitt pick och pack. Jag har väl flytt en del senaste åren, men det är bara för att jag vet hur jäkla ont det gör att vilja gå in i något helhjärtat (och inte våga) och sen Boom går allt inom en sönder när det plötsligt tar slut. Nope, vägrar göra detta igen.



ANNONS
Av Lady J - 7 februari 2011 23:32

               

Att bygga relationer på lögner. Att ljuga för att få jobb. Lögner som ska få en att framstå som rikare, bättre, mer värd. Ljuga för att inte förlora en person, hoppas på att lära känna honom/henne bättre. Framstå som den perfekta människan för att bli omtyckt. För att inte såra, ljuga!


För mig har det alltid varit en självklarhet att vara ärlig och om jag inte vill besvara en fråga som får mig att må illa, säger jag ärligt att det inget angår personen, utan att vara elak eller hemlightsfull. För det värsta jag själv vet är när andra "undviker frågan och låtsas att inte höra". I en sådan situation roar jag mig själv genom att lägga till ett "Du är bra på att undvika frågor på ett smidigt sätt". Jag blir väldigt ledsen och besviken för att många bygger relationer med andra på lögner. Vänner, pojkvänner, flickvänner är de djupare relationer i våra liv. Om man inte vågar tala sanning för att man är rädd för hur den andra personen ska ta sanningen, vad för slags relation är det då? Kan man då kalla det "bästa vänner" eller "min partner" ? Om det är menat att man ska höra ihop, kan ingen sanning förstöra det.  Människor som älskar varann och har starka band tål vilken sanning som helst. Ren kärlek förlåter allt. Relationen blir starkare och man slipper komma ihåg allt som man har ljugit om (som ändå kommer fram på fyllan). I en relation ska man ta hand om varandra, må bra för att den andre mår bra. I en bra relation finns det inget att ljuga om, eftersom man undviker att göra massa skit som får ens vän/partnet att bli besviken på en.


Personligen känner jag mig närmare en person då jag talar sanning.

För varje sanning skapas en tråd som byggs till starka band av ärlighet. Vissa frågor, diskussioner, argumentationer kan kännas svidande och man vill ljuga för att framstå som något bättre, men då man har tvingat sig själv att tala sanning en gång och insett att personen tog det bra (även om det kan ta tid), mår man skönt i "själen" (citationstecken för att jag är buddhist och inte tror på själ). Jag anser att man för varje lögn får en mer och mer falsk relation som till slut går i tusen bitar, då man smutsar ner något som var rent från början.


A men vita lögner då, undrar ni säkert.

Vita lögnet är OK till bekanta och främlingar. Jag kan ljuga om allt som rör vad jag åt igår till vad jag har gjort i livet och hur många barn jag har. Detta gör jag då jag inte planerar att utveckla vidare relationen och vet med all säkerhet att jag inte kommer att träffa den personen igen. Men endast för att roa mig själv och inte på något sätt för att framstå som viktigare, bättre, mäktigare.


Även om många av er brukar lyssna på vad jag säger, vill jag påminna er om att inte glömma sitt JAG. Om lögner hör till din karaktär, låt bli att lyssna på mig och förändra inte dig själv. För det är bara DU som vet hur du vill vara och vem du är. Jag har valt att vara ärlig, för det är den personen jag är och det känns som en liten uppgift i mitt liv; att tala sanning och inspirera om att det GÅR! Hur ni gör, är upp till er, glöm aldrig bort vem ni är inombords. Lyssna alltid på den inre rösten. Men kom ihåg att lögner smutsar ner det som alltid är RENT från början, föder rädsla och ger dålig karma. Alla vet om att världen är falsk och det är upp till var och en att välja var man vill stå. Jag väljer att stå på den ärliga sidan och ibland ta koncekvenserna för det, men för varje smäll lär jag mig något och blir starkare av det.


Tack för att ni än en gång lyssnade.

 
ANNONS
Av Lady J - 20 januari 2011 00:12



Blev positivt överraskad över dessa två kommentarer som ramlade in för några timmar sedan. Det känns kul med nya läsare och ni är välkomna. Jag blev så varm i kroppen av dessa fina ord. Uppskattar att folk tar sig tid och skriver, verkligen! Då har man ett hjärta av GULD. Kärlek till er alla där ute. 

Av Lady J - 27 mars 2010 07:39


 

Klockan är bara 7:40 på morgonen och jag har redan hunnit äta en ordentlig frukost och gå igenom filofaxen 7 gånger för att hänga med min planering. De flesta skolungdomar sover vid den här tiden på morgonen eller kanske fortfarande är uppe och ska snart gå och lägga sig. Men vad gör jag uppe? Hur orkar jag?



För en månad sedan sov jag runt 12 timmar per natt och hade riktigt jobbigt att ta mig upp på morgonen. Men på den senaste tiden har jag känt att jag förlorat så sjukt mycket tid för att jag har sovit så länge och bestämt mig för att göra något åt det.



  Ändra kosten! 



Först och främst tycker jag att man ska ändra på kosten och börja äta regelbundet och nyttigt. Jag ändrade till exempel den viktigaste måltiden, nämligen frukosten till Herbalifes pulver som är nyttigt, gott, går snabbt att göra samt ser till att man tappar sockersuget. Då man slutar äta onyttiga produkter, håller man sockernivån stabilt vilket i sin tur leder till att man blir pigg hela dagen.



  Skapa rutin!



Kroppen gillar att somna och vakna bestämda tider. Om man lär sin kropp att somna runt 22 och vakna runt 7 tiden varje dag kommer man inte ens att behöva en alarmklocka. Tänk vad skönt att aldrig mer försova sig till skolan? Det kan kännas tungt de första dagarna eftersom det kan vara svårt att somna så tidigt och sedan vakna tidigt igen men det är värt att försöka, man blir så himla pigg och glad som person då livet är i balans! Man får så himla mycket energi plötsligt och den känslan pirrar i magen och är riktigt skön. Dagarna kommer att bli längre och man kommer att hinna med så mycket annat kul. Tänk vad skönt att göra bort läxorna medan alla andra sover och sedan vara fri på dagen och kunna fika med en vän utan dåligt samvete för att man lämnade plugghögen ogjord hemma.

 

  Ha mål!



För att klara av att ställa om sin kropp rätt måste man ha ett mål. Bestäm er redan dagen innan "Vad behöver jag göra imorgon? Varför ska jag upp tidigt?" Man måste peppa sig de första dagarna men när kroppen har ställt sig in kommer man inte att vilja ligga kvar i sängen efter klockan 7. För mig tog det en vecka att ställa om min kropp. Innan jag lägger mig tänker jag "Imorgon ska jag inte spilla tid, jag ska vakna tidigt och kanske se en serie, sedan ska jag göra mina läxor och efter det har jag ett jobb att sköta. Det kommer att gå jättebra!"


I framtiden tror jag starkt på att jag kommer att bli en arbetsnarkoman. Det liksom pirrar i magen då jag sitter och pluggar och känner att jag göra något bra för mig själv, att jag är duktig och är en klok tjej.

Av Lady J - 10 februari 2010 21:00

       

Visst är komplimanger kul?


Om du vill få, måste du börja ge! Jag blir så ledsen då jag ser människor som har fin utsida och insida som inte kan ta emot dessa fina komplimanger som jag ger dem. Hur ofta får man höra "Hehehe neeee.... fniss" då man säger att "FAN vad du är bra på det där!" eller "Gud så vackra öronsnibbar du har" (typiskt jag). Hur kul är det att få ett nej istället för ett tack? Jag sa trots allt vad jag tyckte utan att fråga om du höll med mig eller inte, därför ska du tacka, ta emot och sedan hållakäften!!!! Ta åt er, sprid komplimanger (som ni menar!!!), sprid glädje, gör andra människor gladare och känn er som hjältar då ni lyfter någons vardag till en bättre nivå.


Dagens komplimanger har varit otroliga, jag håller ALLTID med!


- Var fin du är idag.

- Åh, du har sminkat dig idag!! Snyggt! (hahahaha, den bästa, eftersom jag hade smink som vanligt fast lite mindre, däremot hade jag örhängen!)

- Julia luktar alltid så jäkla gott!

- Du hr blivit smalare än sist då vi möttes, det passar dig bättre!

- Denna bild är sjukt fin på dig, som en modell i en katalog!!

- Måste säga att du är en väldigt sympatisk person, otroligt smart också!

- Du är så jäkla rolig. Din personlighet är så kul!

- Haha! BATMAN IS HERE! (angåend min oufit idag!)



Av Lady J - 3 februari 2010 19:35


Om man skulle dö imorgon?


Jag och Emmy kom in på ett intressant samtalsämne idag då jag gnällde över hur ont jag hade. Då en person som är allvarligt sjuk får veta att han/hon har 2 år kvar att leva, gör personen allt för att uppfylla sina drömmar, njuter av varje andetar, uppskattar livet till fullo. Medan vi som är friska bara sitter och väntar på att något ska hända, vi kämpa för att bli bäst i något bara för att andra ska acceptera oss, vi försöker att vara snygga inför andra istället för att göra det för våran egna skull, vi tänker inte på att hela tiden sprida vidare våran glädje till andra människor omkring oss. Varför måste man bli sjuk för att uppskatta det livet som vi har fått? Tänk att vi, friska människor har bättre förutsättningar att faktiskt uppfylla våra drömmar än vad en sjuk har, ändå dröjer vi på det och väntar på att någon ska komma med gratisskjuts på bananskal. Tänk på att vi alla har fått ett liv. ETT jävla liv som inte ens är långt om man tänker på hur länge vi kommer att vara döda.  Vad hände med att man ska leva varje dag som om den vore ens sista? Vi behöver inte bli dödssjuka, lika gärna blir någon av oss påkörd imorgon och dör omedelbart! TÄNK lite. Jag tycker att vi alla ska försöka att bli lite mer positiva till livet, vi ska göra allt för att uppfylla våra drömmar och göra det som faller oss in, för imorgon kanske vi inte har den chansen.



 

Av Lady J - 2 februari 2010 18:28

 

Vad jag överallt får höra om att folk är skoltrötta? Är jag den enda människan på jorden som tycker om och uppskattar skolan och läxor? Tänk på att vi inte behöver betala för våran utbildning vilket man måste göra i många andra fattiga länder! Vi får mat som kostar 5 kr om dagen, (som vi inte ens betalar!), vi får gratis skolböcker, utbildning om vi så vill, vi träffat nya människor varje dag och knyter kontakter och vi får ibland gå på ÖVERBELASTNINGS KONFERENSER!


http://www.faqs.org/photo-dict/photofiles/list/265/844cherry.jpgMin erfarenhet.

Det är livsfarligt att bli skoltrött, om man inte botar det blir det bara värre! Jag ska inte säga att jag är perfekt och har alltid varit duktig för då ljuger jag! Jag lät jävligt positiv till skolan i början av inlägget, visst?  Det är för att jag har lärt mig att se världen med andra ögon! Helt ärligt har jag varit skoltrött en gång och det var förra året. På hela förra skolåret hade jag 50% närvaro (jag är fortfarande förvånad att de aldrig drog in studiebidraget). Jag skolkade, sov hela dagrna, gjorde ingenting på lektionerna då jag väl var där, var vaken på nätterna (promenerade ute till 4 på morgonen!) och mådde jävligt dåligt psykiskt. Som grädden på moset var jag olyckligt intresserad av en förbjuden frukt. Det enda som känndes bra på den tiden var träningarna som man var tvungen att vara på obligatoriskt - ett sätt att komma bort från allt annat! Jag gjorde nog aldrig klart ett enda skolarbete förra året, jag var DÖD! Jag kanske sprang runt på håltimmarna med världens största leende på läpparna, jag kanske såg ut att ha kul hela tiden men innerst inne mådde jag PISS då skolproblemen låg som en tyngd på axlarna och jag visste att de en vacker dag skulle komma ikapp mig, särskillt då andra hela tiden presterade på topp. Det enda som fick mig att sväva och glömma mina problem, var att träna och underhålla andra, vilket gick jävligt bra.

I somras drack jag som en svamp, jag visste att jag stod inför ett svårt val och jag visste inte vad jag ville. Eller, jag ville hoppa av skolan men jag viste att jag var alldeles för stark som person för att göra det. Istället mejlade jag rektorn och bad om att få gå om ett år, vilket jag fick. Trots att det känndes jobbigt i början är jag idag glad att jag gjorde det valet.


http://rauor.blogg.se/images/2008/spruta_h150_15132724.jpgHur botar man skoltröttheten?

Det bästa sättet är att inte bli skoltrött och redan från början tänka att hela tiden hänga med i ämnena. Det är lätt att tappa greppet om man hamnar efter eller inte hänger med från början. Därför måste man (vill man eller inte!) att hela tiden göra det man ska och mitt bästa råd är att tänka "GÖR BORT DET NU!" Ämnet kommer att bli roligare då du inser att du förstår samtidigt som du hänger med.

http://www.sigtuna.se/upload/inv%C3%A5nare/barn%20och%20utbildning/Verksamhet/kommunal/Skepptuna/Skepptuna%20fsk/Bilder/m%C3%A5ne.jpg Sömn.

GAH så uttjatat det är om sömn, visst? Men sömn är väldigt viktig och man måste få in det i skallen. Jag går och lägger mig klockan 22.00 varje dag och planerar dagen utifrån den tiden. Jag är sällan uppe efter 22 och det är för att jag har lärt mig att planera dagarna och utifrån sovdagstiden kunna bygga upp min dag utan att det blir några förseningar. På morgonen får jag sällan problem att ta mig upp, vilket jag förut hade. Jag trodde att jag antigen stängde av alarmet i sömnen eller så ringde den inte. Antagligen att jag stängde av mobilen då den ringde under min djupsömn? Herregud! Det förstår jag först nu!

http://receptenligtanna.blogg.se/images/2008/paprikor_alla_farger_13798375.jpgMat.

Behöver jag ens säga något? Mat är det viktigaste för en kropp. Äter man dåligt, försämras immunförsvaret vilket gör att man blir tvungen att missa skolan och hur kul blir det att komma tillbaka och ta igen skiten? Nee precis.

http://bangkai.files.wordpress.com/2007/10/filofax.jpgSkaffa en filofax!

Jag använder mig av min filofax där jag hela tiden skriver upp viktiga möten, tankar, PROV etc. På så sätt ser jag det nästkommande och kan förbereda mig i tid istället för att två dagar innan höra "Ah Jullan, hur känns det inför provet som är i övermorgon?" och man har ingen aning om vilket prov alla pratar om!

http://www.tryckt.se/filer/paraply/paraply-666%20rb%20golf%20regnb%C3%A5ge.jpgLängta.

Skippa aldrig läxorna bara för att du har något roligare på gång som att knulla med pojkvännen eller fika med en vän. Det kan vänta! Belöna dig istället med en fika eller ett knull, ja vafan som helst egentligen bara du gör läxan först. Har funkat utmärkt på mig. Det gäller att ha disciplin och rimliga mål. Inga mål som "Idag ska jag läsa minst 10 000 sidor, annars får jag inte fika!" Orealistiskt och dumt. Det blir tråkigt då man gång på gång misslyckas med att uppnå sina mål. Lite åt gången! Säg istället "Idag ska jag läsa 50 sidor, men jag om hinner ska jag läsa fler för att underlätta för imorgon!" Sedan sticker du och fikar om det blir efter 50 sidor eller 70!


Av Lady J - 30 januari 2010 15:00

 


Skippa skitsnacket!

Att snacka skit bakom andras ryggar ger knappast en bra bild av dig till personen som du talar till, du kommer inte heller att må bra av att hela tiden söka fel i andra människor bara för att du själv ska må bättre som person. Om du känner att du hela tiden måste snacka skit, sök hjälp? Skaffa vänner som är bra för dig som lyfter upp dig, ger dig komplimanger och hjälper dig att finna dig själv och lyckas få dig att bli nöjd över ditt jag.

Skrattar inte åt andras olyckor!


Att skratta åt människor som har misslyckats med något anses vara svagt enligt psykologen Kyssar. Den punkten bevisar hur avundsjuk du är på människan som du skrattar åt. Och även om du inte tror mig så är det sant. Att en människa gör fel eller mår dåligt är inte kul, särskillt då man själv är medveten om hur det känns då man själv befinner sig där. Lilla minsta känsla av skadeglädje är en klocka som säger att man måste börja jobba med sig själv och sin personlighet. Du är inte cool! Hjälp personen istället och var stolt över att du gör nytta i världen.


   En fin utsida är bara ett litet + här i livet. Tänk på insidan!

follow

Instagram
Har du och jag träffats i verkliga livet??
 JA - vi har pratat
 JA - jag har sett dig
 NEJ

Who am I ?


Julia, 27år, Stockholm!



Vill du boka tid? Ring 08-640 25 65

Kontakt: JuliaLofgren@live.se

follow me face

       

Gilla min Facebook-sida! Där får ni se bilder på mina nya designs först!

          LadyJ nail-artist.

 

 

 

Följ bloggen

bloglovinbloglovin

Fråga mig

223 besvarade frågor

Översätt bloggen

Kategorier

Arkiv

jjj


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se